Om Risbroskolan
Vi på Risbroskolan
Så arbetar vi
Elevhälsa och stöd
Elevaktiviteter
Studievägledning
-
Historik
Fagersta är uppbyggt kring järnet. I bygden härskade bergsmän och brukspatroner. Vid de olika bruken arbetade smederna och där bodde deras familjer. Vissa patroner präglades av en viss framsynthet samt krav från statsmakten att lära barn att läsa samt kristendomskunskap. Resultatet blev att redan 1723 tillkom en skola, sannolikt socknens första.
1842 kom folkskolestadgan och det innebar att skolväsendet i socknen byggdes ut i allt högre omfattning. I och med Fagersta bruks kraftiga expansion från slutet av 1800-talet kom även alltfler skolor till.
Risbroskolan blev ett led i den samhällsutvecklingen och den stod klar 1922 som ett väldigt skolbygge mitt i ett i övrigt brukande odlingslandskap med åkrar och ängar. Byggnaden var budgeterad till 160 000 kr, sluträkningen kom att hamna på 934 000 kr, således en fatal felräkning.
Men här kom nu generationer av barn från Fagersta att få sina första lärospån under den mäktiga devisen vid huvudingången: "Kunskap åt alla" – och gör så än uti denna dag. Folkskolan kom att utökas från sex år till sju år 1938 och tjugo år senare, 1958, infördes den obligatoriska nioåriga skolan.
Då hade man byggt ytterligare en byggnad 1954, det gula annexet, där de lägre åldrarna höll till. I den gamla grå byggnaden fanns högstadieungdomarna, barnkullarna efter kriget var stora och trängseln intensiv. Dessutom pågick ännu en kraftig inflyttning till orten, främst från Finland.
1980 moderniserades Risbroskolan och huvudbyggnad och annexet knöts ihop med en fräsch mellandel som nu fick ändamålsenliga NO-salar för kemi, biologi och fysik samt administrativa lokaler. Och det är så skolan ser ut i dag. Det har även på senare tid tillkommit nybyggnationer för slöjd och idrott. Hemkunskapen håller fortfarande till i de gamla lokalerna som tidigare var lärar- och vaktmästarbostäder, en som nu på grund av sin brungula färg kallas Pastejen.
Så på Risbroskolan finns idag en drygt åttioårig skoltradition att förvalta samtidigt som det moderna samhället ständigt kräver utveckling och nytänkande, en väl så stor utmaning. Men i botten ligger alltjämt mottot: ”Kunskap åt alla”.
Tillbaka
Skriv ut